Står lite still här för att...

... jag jobbar på att få ordning på min nya blogg.

Soon, ny friends!

En hel helg i astrids värld! (Fredag)

Fredag
Nu är årets familjesemester i Vimmerby avklarad, så fantastiskt! Vi hyrde en stuga i Astrid Lindgrens värld. Vi hade från början tänkt åka i augusti, men sven fick inte ledigt så det fick bli nu i september och därför blev det skitbilligt. Om vi åkt som planerat hade vi fått betala 3000 spänn för en natt, nu betalade vi 1500 för två nätter. Det var inte alla figurerna som var där men mer än tillräckligt. Den enda vi saknade var nog madicken.

Vi åkte hemifrån fredag morgon i pappas pick up. Väldigt prktiskt. I den fick vi plats med allt vi behövde, och då menar jag verkligen ALLT! Rullstol,rullator, duschpall, 2 stora resväskor, ryggsäck, skötväska, kameraväska, lekväska, docka, man, fru, dotter och ledsagare Malin. Japp, allt fick plats. Det enda vi glömde var sulkyn.

Vi började med en lunch på stadshotellet, sen checkade vi in i vår lilla stuga och vilade en stund. Sen tog vi en vända inne i lilla vimmerby. Liten söt stad. Mycket små present- och inredningsbutiker. Köpte en blus och födelsedagspresent till mamsen  och alva, ottilia köpte godis och en tröja. Sven han köpte öl, sen var nöjd. Tålmodig som en gud. Vi hittade en riktigt grym butik. "Hemma hos Emma", med massa fina dyra kläder. Perfekt, för vid sidan av butiken fanns ett café. När sven och ottilia tröttnade i klädbutiken kunde de sätta sig där, med en espresso och en glass, medan jag och malin gick bananza bland odd molly och alla andra fansy shmansy-kläder. 

Innan vi åkte tillbaka till stugan handlade vi på coop så vi kunde laga kvällsmat. Det  blev mackisar och falukorv. Ottilias favorit. Hon var riktigt uppe i varv. Vid niotiden lyckades vi till slut bryta ner henne så hon gav upp och somnade. Jag och sven fick en liten mysstund toppad av öl och chips.

Första CI-operationen i Örebro

I går gjordes den första CI-operationen i Örebro. På jobbet erbjöds vi att iaktta via videolänk. Där satt vi, hela hela USÖs audionördarlag på en föreläsningsläktare framför en bioskärm med popcorn och cola. Nej, men en och annan koppkaffe närvarade i publiken. Först hölls en föreläsning av Claes Möller, sedan en av implantatets tillverkarrepresentat från Möllerstöms Med-el. Under tiden fick vi då och då kontakt med kirurgerna inne på operationen som berättade hur det gick. Föreläsningen gick hyfsat bra för mig att höra. Slingan i salen funkade finfint. Jag fick krångla lite men det var inga problem. I pauserna gick jag och vilade. Blev riktigt trött.

När operationen sen visades på allvar blev det fler ljudkällor på T-slingan och svårare med ljudet. Jag fick hjälp av kollegan bredvid som upprepade viktiga detaljer för mig. Hade man varit lite smart hade man bokat texttolk.

Att se operationen var inte alls otäckt. Det var så himla minimalt pluttigt. Hålet som borrades var ju bara nån millimeter i diameter, ändå såg man in till snäckan. Det var inte lätt att veta exakt vad det var man såg jämt. När det blödde såg det ut som att det var hur mycket som helst som kom men det var egentligen bara någon droppe i volym. Om jag nu uppfattade det rätt så borrade de sig in genom skallbenet bakom örat och in till snäckan. Det fickk borra lite för att komma in i snäckan också. När de sen skulle föra in elektoden såg det ut som en scen från matrix. (Jag är lite scifi-skadad.)

Att se det hela var helt fantastiskt och jag längtar tills det är min tur. Vilka duktiga kirurger vi har. Det de kan göra är helt otroligt. Det är en av de största genombrotten i modern tid att kunna ersätta ett mänskligt sinnesorgan. Om ett halvår kommer jag få ta del av det!


Sentimental diagnos

Gäsp! Trött, sliten och förkyld är men en gladskit ändå. Underbart att morgonleka med ottilia. 

Idag kommer Malin. Vi ska märka lite barnkläder inför bytardagarna. Nu har vi kommit till bebiskläderna. Det blir till att hålla i sig själv. Man ska ju rrensa ut det man vill behålla kvar åt ottilia också. Det gäller att man inte blir för sentimental, då finns en risk för att man sparar allt till sig själv. Jag kan se mig själv 15 år äldre. Hur jag på ottilias 18-årsdag själper i mig rödvin och torkar tårarna med små minimala tossor och lena pyjamasoveraller i storlek 56.  Mammaversionen av öppningsscenen till "bridget jones dagbok".




Ottilias pojkvän

Orkar inte skriva så mycket nu, men jag måste berätta om telefonsamtalet ottilia just fick på sin leksaksmobil. Det var hennes pojkvän som ringde. Jag hörde inte allt hon sa men sven var med och fångade upp allt.

Han heter Sofika och är väldigt kär i henne. Han har brunt, kort hår och stora ringar i öronen precis som mosters kille Kevin. Han är väldigt busig och brukar toka sig med deras bebis som heter Theolinda precis som mamma. (Jo då, hon fick fråga honom i telefonen vad bebisen hette och han talade om för henne att dockan hette som hon gör i andranamn.) Sofika är på jobbet nu och han jobbar förstås med tåg.

Underhållande var det. Man undrar var hon plockat upp det där med att man kan ha en pojkvän?

Auktion

Nu ska jag sumera helgen väldigt kort för jag är inte alls på topp idag, men sven blockerar TVn med sport 20 minuter till och det här kan jag göra liggandes.

Auktionen i går gick bra. Jag var inte riktigt berädd på att sven skulle arbeta med den hela dan så jag hade inte bokat assistent. Big misstake eftersom jag tillbringade hela förmiddan hemma med ottilia (05.00-12.30) och hon manglades mig totalt. Malin hoppade dock in ett par timmar och jobbade extra så jag fick lägga mig en stund. Inte helt lätt att somna när man hör ottilia skrika och vråla på stackars malin, men hon är tvåbarnmamma så hon tål en del.

Aktionen kändes väldigt trevlig, speciellt på håll. Vi satt i solen på andra sidan vägen där det var lite lugnare och spanade på uppståndelsen. Lasse blev av med 90 procent av allt. Innan eric ¨åkte vidare därifrån körde han mig och otti till gamma där vi fick en mat. Jag somnade på soffan och ottilia fick gamma och min gamla docka för sig själv en stund. Gamma hade dessutom tvättat och strykt ottilias bebiskläder. Gulllnuttpluttsnttegull! Mmm, sån blir man. En liten bebissocka och man är förlorad.

Sen kom sven och hämtade oss. Vi avslutade dagen ute i karlshem där svärmor och Lasse bor så vi fick krama om svägerskan amelie och hennes fästmö silje ordentligt. Amelie har införskaffat teckenhattenprylar. Hon vill verkligen lära sig teckna hon också. Rart!
Värsta bamsekramen fick jag av Lasse också, det ni!

Idag har jag istället haft ont, inte riktigt orkat nåt. Sovit och vilat. Tråkigt, tråkigt, tråkigt!  

Länkar om teckenspråk, TSS och TAKK



Vad är skillnaden mellan TSS och teckenspråk. Se här!

Lära sig teckenspråk. Se här!

Barn och teckenspråk. Klickeliklick!

SDRs webbbutik. Handla här!

Lär dig med om TAKK på  www.teckna.se


Det kommer mera...

Bild:fotoakuten

Ögonoperation

Jag har föresten tagit kontakt med holmqvists i örebro. Jag ska få komma dit på en undersökning och eventuellt operera ett av mina ögon så jag slipper glasögonen.  Spännande och läskigt.

Vi får se,. jag är inte alls säker på om jag vill det men jag ska ta reda på lite mer så får vi se. Vore skönt att slippa glajjerna men jag är inte sugen på fler operationer.


bild:fotoakuten.se

Solid as a rock...nästan.

Nu har det kännts bättre med skakningarna. Härligt. Nu är de "normala" skakningarna igen. De är nog så jobbiga men jag är van att fungera trots dem.  Nu kan jag i alla fall få en sked till munnen utanb att slå till mig själv i pannan.

Lisa var här igår. Det var härligt. Jag var helt inställd på att jag inte kunde göra nåt, utan bara sitta och se snygg ut. Hon hjälper mig sy draperier till garderoberna. Jag kunde faktiskt vara med och nåla tygerna. :-D Fick trycka händerna mot knäna så de inte skakade och ha ett ljust tyg undet kanten av det jag nålade så jag såg den. Det svåraste var egentligen att plocka upp nålen ur burken och att se nålen.

Vi mumsade kex och osttallrik med marmelad. Mum mum! Och popcorn.

Idag är det alltså dags för auktion. Sven har redan åkt ut ihop med emma för att hjälpa till. Jag och ottilia ska samåka med eriv och alva lite senare. Ska blir kul. Hela nilssonfamiljen  och halva viby lär vara där. Både jag och ottilia är förkylda men jag tror vi orkar ändå. Nu leker ottilia med sin docka. Hon är på sitt rum och har micken på sig så jag hör henne mummla till sitt lilla barn via slingan. Praktiskt med sånt här. 

 

Skriver och undviker ögonkontakt.

Har varit så skakig från och till nu. Det är dödsjobbigt och jag blir jättetrött. Jag blir så ledsen och frustrerad av det. Att äta är det jobbigaste. Det går ju inte att välja bort. Jobbigt med fikat på jobbet, att behöva be kollegerna göra macka och sen äta de helt sjukt fult bland folk. Vill inte. Det kommer och går. Hur länge till orkar man med innan man stänger in sig och vägrar komma ut? Tvi!

Vad underbart det är då att få skriva. Ord som bara väller ut. Jag älskar att jag på jobbet får arbeta med texter som bara måste bli bra, som måste bearbetas och presenteras på ett genomtänkt sätt. Att jag sen hemma också kan skriva men bara låta det rinna ut som det kommer. Bara för min egen skull men ändå låta andra ta del av det. Ganska själviskt att göra så. Berättar man sina jobbiga saker för sin omgivning tvingas man ju också se deras reaktioner. Det är jättejobbigt emellanåt, speciellt om man har en depression. Då blir det lätt att man inte berättar nåt. Genom min blogg kan jag låta omgivningen välja om de vill läsa eller inte och deras reaktioner behöver jag bara ta emot om när de tänkts igenom av personen som läst. Så mycket lättare.

 Vid sidan av sitt hobbyskrivande är det alltså väldigt skönt att ha sitt jobb där allt jag skriver handlar om andra. Där privata känslor inte har någon plats, där jag får glömma mig själv och tänka på annat. Känns väldigt bra.


Exorsistenskakningar

Hm, nu ska jag nog inte förneka det här längre. Jag när förkyld. igen. Jäkla höst. Jag har den bästa medicinen bredvid mig. Hon nyser hon med och lutar huvudet mot min axel. Åhhh...

Jag har stundvis varit väldigt väldigt skakig de sista dagarna. Exorcistenskakig. Jag hoppas innerligt att det beror på förkylningen. Sånt skit orkar jag inte med! Jag blir lite rädd.  Nej, det måste vara förkylningen som jävlas.

Nej, nu tar jag mig i kragen och slutar gnälla.

Jag orkar nog med att jobba idag i alla fall. Jag ska skriva ihop en text och förbereda en väldigt spännande intervju jag ska göra på måndag. En snubbe som forskar om arbetsminne och CI. Otroligt spännande!

Undercut löser allt

Gårdagens frukost blev tuff. Jag var väldigt skakig. Blev arg på ottilia när hon pillade med min mat och det visade sig att hon bara velat hjälpa mig precis som pappa. Ibland blir hon väldigt missförstådd när jag inte hör henne men vi redde ut det och jag bad om ursäkt. När jag fått i mig en macka orkade jag inte försöka mer. Jag var helt slut och gick för att lägga mig. Hatar när saker blir så där omöjligt och det går ut över ottilia. Det får det ju inte göra. Ska kämpa lite hårdare med att teckna till henne så hon lär sig.  Vi pratade om det nu i morse hon och jag. Om det faktum att mamma missförstår ibland. Sen har vi kramats framför bollibompa. Jag vet att jag inte är den ända som missuppfattr min treåring ibland, men jag vill ändå inte ha det så.

Jag blir lite sur över att man inte får mer hjälp med kommunikationen. Det är ju skitsvårt när man i vuxen ålder måste ställa om sig till att kommunicera med annat är rösten, speciellt när man inte riktigt ser bra så man har problem att se handrörelselser utöver det. Andra landsting han kommunikationspedagoger som vägleder en att hitta ett bra kommunikationssätt, men inte örebro. Tuff shit om du behöver taktilt teckenspråk. Nä, då är det bäst att du flyttar. Nu pratar jag alltså om örebro, teckenspråkets huvudstad.  Prutt!

Aja, det blev en sån störig förmiddag när allt kändes surt. Fick en snurrstol till duschen för att kunna komma över badkarskanten. Den passade inte. Eftermiddan blev bättre. Åkte till salong ego och klippte mig hos Gustav, den snyggaste örebroaren. När jag satte mig i stolen sa han "Jag vet vad vi ska göra med ditt hår. Jag har en idé!" Precis vad jag behövde. Det var en skitbra idé. Kort undercutnacke och lånbgt, rufsig kalufs fram.

Fick vänta på färdtjänst. Tog en shoppingtur under tiden och köpte spontant vinterdojjer.

Men, sven påminde mig om att jag redan har vinterskor som duger och han har rätt så jag ska lämna tillbaka dem. Det var kul att köpa dem ändå.

På kvällen käkade vi hos eric och emma. Firade emmas sista dag innan hon börjar jobba igen.Hade glömt slingan och hörde bara en bråkdel av allt som sades men det gjorde ingen. Vi hade en mysig kväll ihop!

Bild: från rieker

Pappas tjusiga båt

Nu kompleterar jag med bilder från vår båttur i helgen. Pappa har uppfyllt en gammal dröm och köpt sig en båt. Jag, Sven och Gamma fick hänga med på en sväng i vättern.




  



  





Sedan kom vi hem till stubbetorp och mötte det här piggsvinet. Piggsvin är vanligen svåra för naturfotografer att få på bild men den tycktes totalt orädd. Det märks att hon är uppväxt i skogen nlångt från stan! ;-D


Thailand en hel månad i vinter

Här är något vi planerat ett tag, men jag ville inte skriva något om det förän jag pratat med jobbet. Den senaste månaden har jag haft kontakt med ett svenskägt företag Thailand. De äger ett antal hus  där som de hyr ut och säljer. Det är många funkissvenskar som åker utomlands om vintern så därför har de planer att handikappsanpassa ett antal av sina hus. Just nu har de anpassat två hus på prov. Jag ska få "provbo" i deras anpassade lilla hus gratis i byte mot att jag ger feedback och hjälper dem marknadsföra sig via nätet.

Jag kan ta med mig Sven, Ottilia och en assistent så vi har bestämt att vi slår på stort och blir borta en hel månad i år. I januari. Vintern som annars känns som ett stort svart hål så här års känns så mycket lättare i år. Att jag vet att jag kommer ha en riktig anställning hjälper ju och den här semestern känns helt fantastisk.

Det lilla huset ligger utanför hua hin och verkar riktigt fräscht. Kolla själva! Garden hills. Lägg märke till hur jag smygstartar min marknadsföring på eget initiativ, gottar mig och skryter allt i  ett. Haha!  Härligt att planera. Jag har läst att man kan hyra häst på stranden. DET vill jag. Åh, vad jag vill rida!

Nästa steg blir allt det där vanliga man måste göra innan man reser: förnya passet som snart går ut, vaccinera sig, boka flygresa och så förstås måste det lösa sig med assistent. Det är bara att hålla tummarna för att försäkringskassan tar ett bra beslut.

Egoboost

Egoboost nr 2, era fina kommentarer. Snart ska jag komma ner på jorden igen men först ska jag njuta lite. Lite skönt självförtroende att minnas kalla vinterkvällar.

Ottilia ar nya fixideer varje dag. Den här morgonen har hon beslutat sig för att hon avskyr skalet på vindruvorna så hon sitter och skalar varenda vindruva. Mamma kan inte hjälpa henne så det blir mycket jobb för lite gott. Ska bli intressant att se hur länge hon orkar hålla på.